Finländska kvinnors erfarenheter av arbetslivet – vad förväntar sig kvinnor av arbetslivet?
När stannade du senast upp och funderade på om det du gör faktiskt känns meningsfullt?
Själv stannar jag ofta upp inför den frågan. I rollen som verkställande direktör uppstår arbetets meningsfullhet inte bara genom resultat eller siffror, utan framför allt genom människor och hur vi lyckas skapa en miljö där varje individ upplever sitt arbete som viktigt och betydelsefullt.
Enligt Adeccos internationella arbetslivsstudie Global Workforce of the Future, publicerad år 2025, upplever endast var tionde finländsk kvinna sitt arbete som meningsfullt varje dag. Det är en särskilt låg siffra för ett land som ofta ses som en förebild inom jämställdhet i arbetslivet. Samtidigt visar undersökningen att finländska kvinnor är engagerade, flexibla och mycket förändringsbenägna.
Om vi kvinnor deltar, anpassar oss och tar ansvar, varför är då upplevelsen av meningsfullhet så svag i Finland? Vad förväntar vi oss egentligen av arbetslivet, och varför uppfylls inte dessa förväntningar?
I denna artikel granskar jag resultaten från vår arbetslivsstudie ur kvinnors perspektiv och reflekterar över vad de berättar om ledarskap, arbetslivets strukturer och den verkliga innebörden av delaktighet. Jag speglar också resultaten mot mina egna erfarenheter som vd.
Att delta är inte samma sak som att vara delaktig
En av de mest intressanta insikterna i vår studie handlar om deltagande. Finländska kvinnor upplever det som lättare än män att delta i vardagliga arbetssituationer – exempelvis att tala på möten eller uttrycka sina egna åsikter. Hela 32 % av kvinnorna upplever deltagande som mycket lätt, medan motsvarande siffra för män är 20 %.
Vi kvinnor deltar alltså i diskussionerna. Vi är också mer redo än män att anpassa oss till förändringar i arbetslivet, oavsett om det handlar om artificiell intelligens eller förändrade arbetsmiljöer. Jag ser detta framför allt som en stark förändringsförmåga, men samtidigt funderar jag på om osäkerhet har blivit en permanent del av arbetslivet, något kvinnor helt enkelt har lärt sig att anpassa sig till.
Det är intressant att möjligheten att delta i sig inte upplevs som problemet av kvinnor. Men möjligheten att delta betyder inte automatiskt möjligheten att påverka. I arbetslivet räcker det inte att få sin röst hörd det viktiga är att varje person känner sig lyssnad på på ett meningsfullt sätt. Om människor upplever att deras insats inte leder någonstans kan deltagandet lätt bli ytligt och symboliskt.
Ledarskap bygger på förståelse för helheten
I min egen karriär har de teman som lyfts fram i studien bland annat deltagande, påverkan och förändringsförmåga blivit tydliga på många sätt. Jag började på Adecco som ekonomidirektör år 2018 och satte mig grundligt in i företagets ekonomi och strukturer. Med tiden började jag dock allt mer rikta blicken bortom siffrorna.
Som vd sträcker sig mitt ansvar över hela organisationen och framför allt över människorna i den. Kärnan i mitt ledarskap är förmågan att kombinera ekonomisk realism med mänskligt ledarskap. Även om upplevelsen av meningsfullhet är mycket individuell har ledare både möjlighet och ansvar att påverka känslan av mening i vardagen.
När människor förstår varför beslut fattas, vart organisationen är på väg och vad som förväntas av dem, upplever de också sin egen roll som viktigare.
Meningsfullhet uppstår inte utan inkludering och trygghet
Meningsfullhet i arbetet har samband med bland annat arbetstillfredsställelse, motivation och engagemang. Finländska kvinnors upplevelse av arbetets meningsfullhet är förvånansvärt låg i internationell jämförelse. Globalt upplever nästan hälften av kvinnliga arbetstagare sitt arbete som meningsfullt varje dag, i Finland gäller det endast 10 %. Även finländska män upplever större meningsfullhet i sitt arbete än kvinnor.
Studien visar att meningsfullhet för kvinnor framför allt handlar om trygghet i arbetet, utvecklingsmöjligheter och själva arbetsinnehållet, medan män oftare betonar teamet och arbetets betydelse i sig. Enligt mig visar resultaten att meningsfullhet inte enbart uppstår genom möjligheten att arbeta och delta. Känslan av meningsfullhet stärks när individen får utvecklas i en trygg arbetsmiljö och känner att den egna insatsen är en betydelsefull del av helheten.
Trygghet är alltså en central faktor för meningsfullhet. Trygghet skapar förutsägbarhet, rättvisa och psykologisk säkerhet. I en trygg miljö har människor starkare resiliens, vilket i sin tur är en enorm styrka och verklig konkurrensfördel för organisationer. I vår studie lyfter kvinnor särskilt fram stöd för psykisk hälsa och välmående som avgörande för förändringsförmåga och ork.
Samma sak gäller inkludering. Endast 12 % av finländska kvinnor upplever sin arbetsplats som genuint inkluderande. Samtidigt är det uppmuntrande att se att en tredjedel av kvinnorna upplever att deras arbetsgivare idag tar större hänsyn till tryggheten för människor med olika bakgrund än tidigare år. Enligt mig handlar inkludering inte om vad organisationen säger att den gör utan om människors vardagliga erfarenheter. Om individen inte känner sig genuint sedd och hörd handlar det inte bara om en personlig känsla, utan om att organisationens kultur och strukturer ännu inte möts.
Deltagande utan verklig delaktighet
Utifrån vår arbetslivsstudie formas finländska kvinnors arbetslivserfarenheter av spänningen mellan förväntningar och arbetslivets strukturer. Kvinnor deltar, anpassar sig, engagerar sig och tar ansvar men förväntar sig samtidigt större möjligheter att påverka, mer rättvisa, större meningsfullhet och genuin delaktighet.
Som representant för ett globalt företag inom personalservice och utifrån min egen roll tror jag att vi har alla förutsättningar att skapa ett bättre arbetsliv. I Finland finns enorm kompetens, förändringsförmåga, engagemang och potential. När dessa styrkor kombineras med inkluderande och mänskligt ledarskap stärker vi upplevelsen av meningsfullhet och bygger ett mer jämställt och hållbart arbetsliv.
Suvi Onkamo-Häkkinen,
Landschef
Adecco