Kvinnors (finansiella) självförtroende

Åsa Backman

En svensk undersökning, som Kantar Sifo Prospera gjorde i april i år, visar att ca 25 % av kvinnorna tycker att de har sämre kunskap än genomsnittet när det gäller sparande och privatekonomi. (1) Kvinnors finansiella självförtroende är därmed ungefär fem procentenheter lägre jämfört med förra året. Mäns finansiella självförtroende är däremot fortsatt högt samtidigt som studien också visar att de är aktivare och mer riskbenägna i sitt sparande jämfört med kvinnor. Över 30 % av männen tycker att de har bättre kunskap än genomsnittet när det kommer till bland annat kunskap om olika sparformer.

Resultatet av undersökningen är inget som förvånar mig och jag tror inte heller att självförtroendet och inställningen till sin egen kunskapsnivå, är något som är unikt för just sparande. Jag tror att kvinnor i många sammanhang tenderar att underskatta sin egen kompetens och utesluta sig själva från en del sammanhang där de helt enkelt inte tror sig passa in på grund av sin bristande kunskap. Jag vet att jag själv har låtit mig begränsas många gånger.

Kvinnor är också fortsatt underrepresenterade i högt uppsatta ledande roller och endast 26 (av ca 200) länder leds av en kvinna idag. (2) Förklaringarna till detta är givetvis många och inte helt okomplicerade. Kvinnors begränsningar varierar stort mellan olika länder men även inom Norden, där vi ofta rankas som världens mest demokratiska länder, har t.ex. enbart ca 11 % av svenska börsbolag en kvinnlig VD. (3) I Finland är kvinnliga VD:ar för börsbolag inte ens en handfull.

Till ledande roller tenderar personer med vissa utmärkande personlighetsdrag dras i högre utsträckning än andra. Vanliga fördomar är att chefer bör vara dominanta, extroverta och superexperter på allt. Om du själv identifierar dig som en sådan person, anser du sannolikt också att du har en kunskapsnivå som kvalificerar för de flesta ledande roller och sammanhang. Det är säkerligen också en orsak till att en viss typ av personlighetsdrag är överrepresenterade hos de personer som innehar chefspositioner. Om du blir en bättre statschef eller företagsledare med de egenskaperna är dock oklart.

I styrelser och ledningsgrupper är fördelningen mellan kvinnor och män något jämnare. Jag blev kontorschef på Ålandsbanken i Vasa för tre år sedan och sitter sedan närmare fem år tillbaka även i ledningsgruppen för affärsområde Finland. Så vad är det som har gjort att jag har sökt mig till min nuvarande roll? Jag drivs av att se konkreta resultat och förbättringar. Jag tycker om att fundera på alternativa lösningar på problem och hitta nya sätt att skapa tillväxt. Jag är medveten om att jag inte är en superexpert och att jag behöver omge mig med kompetenta personer för att uppnå resultat. Jag har också byggt upp ett team runt mig med personer som jag beundrar för deras unika egenskaper och förmågor. Jag har letat upp personer som kompletterar varandra men samtidigt delar samma positiva, lösningsfokuserade sätt, engagemang och målmedvetenhet. Mitt jobb är följaktligen att se till så att mina kollegor har de allra bästa förutsättningarna för att kunna utföra sina jobb på bästa möjliga sätt och se till så att de trivs.

En studie som publicerades i Harvard Business Review, visade att de länder som leddes av kvinnliga ledare under coronakrisen systematiskt visade upp lägre dödstal. (4) Detta fick forskarna att också titta närmare på huruvida kvinnor är mer effektiva ledare under kristider. Studien visade att kvinnligt ledda bolag hade generellt sett mer engagerade medarbetare under pandemin. Egenskaper som identifierades som extra viktiga under kristider var bland annat förmågan att kunna inspirera och motivera, kommunicera tydligt, samarbeta och bygga relationer. Kvinnliga ledare rankades högre inom samtliga av dessa kategorier. Noterbart var också att kvinnliga, amerikanska guvernörer fäste större uppmärksamhet vid människors rädslor samt tog hänsyn till deras välmående liksom trygghetskänsla i högre utsträckning.

För att knyta ihop säcken så ska jag försöka mig på att dra några paralleller till där vi började, med att prata om kvinnors finansiella självförtroende. Sifo-undersökningen visar också att kvinnor i högre utsträckning tar till sig råd från sin bank eller annan professionell rådgivare och lyssnar på tips från familj och bekanta när det kommer till sparande. Den mest utmärkande skillnaden mellan kvinnor och män hade att göra med riskbenägenhet. 72 % av männen uppger att de kan tänka sig ta högre risk för att få högre avkastning medan samma siffra bland kvinnorna var 53 %.

Utan att dra alltför långtgående slutsatser så tolkar åtminstone jag resultatet av båda ovanstående undersökningar att kvinnor generellt sett är mer lyhörda för sin omgivning. Kvinnor lyssnar in vad andra tänker och tycker och baserar sitt beslutsfattande på vad experter rekommenderar, framom att enbart utgå ifrån sin egen kunskap i området. Ganska smart om du frågar mig.

Jag tror som så många andra på att mångfald är en viktig nyckel till att uppnå gott resultat. Som kvinna i ett av världens mest demokratiska länder, tror jag att det är viktigt att man inser att man ofta låter begränsa sig själv utifrån antaganden, som man själv gör kring hurudan kompetens eller hurudana egenskaper som krävs för en viss roll. Vi behöver alla vara medvetna om våra egna styrkor och inte låtsas vara någonting vi inte är. Snällhet, en egenskap som ofta felaktigt förknippas med svaghet, är exempelvis en mycket framgångsrik ledaregenskap enligt forskare. (5)

Vi kan inte alla vara sämre än genomsnittet. Sänk den bild du har av hur duktiga andra är och föreställ dig för en stund att du är minst lika duktig som genomsnittet. Du behöver inte tycka att du är en superexpert, det är knappast sunt att gå runt och tycka det heller. Våra olika styrkor och kompetenser kommer till nytta i olika sammanhang och det är mixen av våra styrkor som formar vår framgång. Det här är råd som jag försöker intala mig själv lika mycket som jag vill dela dem med andra. Kliv ut ur din comfort zone och var stolt över dina unika egenskaper och kompetenser. Kriser kommer och går och världen behöver kvinnor, som ser till att vi tar oss tryggt igenom dem.

Åsa Backman

Kontorschef, Ålandsbanken Vasa

Källor:

1 Fondbolagens förening (2025). Kvinnors finansiella självförtroende sjunker. Hämtad från https://news.cision.com/se/fondbolagens-forening/r/kvinnors-finansiella-sjalvfortroende-sjunker,c4166606 (Hämtad 25.6.2025).

2 Förenta nationerna (2024). 113 länder har aldrig haft en kvinnlig statschef, säger UN Women-rapport. Hämtad från https://unric.org/sv/113-lander-har-aldrig-haft-en-kvinnlig- statschef-sager-un-women-rapport/ (Hämtad 25.6.2025).

3 TT (2025). Andelen kvinnliga börs-vd:ar minskar. SvD Näringsliv. Hämtad från https://www.svd.se/a/Vz2W4l/andelen-kvinnliga-bors-vd-ar-minskar (Hämtad 25.6.2025).

4 Zenger, J. & Folkman, J. (2020). Research: Women Are Better Leaders During a Crisis. Harvard Business Review. Hämtad från https://hbr.org/2020/12/research-women-are-better- leaders-during-a-crisis (Hämtad 25.6.2025).

5 Hansson, B. (2024) Snällast vinner: hur du höjer dig själv och andra. The Book Affair.

Naisten (taloudellinen) itsevarmuus

Åsa Backman

Ruotsalainen tutkimus, jonka Kantar Sifo Prospera teki huhtikuussa tänä vuonna, osoittaa, että noin 25 % naisista kokee omaavansa keskimääräistä heikommat tiedot säästämisestä ja henkilökohtaisesta taloudesta. (1) Naisten taloudellinen itsevarmuus on siten noin viisi prosenttiyksikköä alempi kuin viime vuonna. Miesten taloudellinen itsevarmuus on sen sijaan edelleen korkealla tasolla, ja tutkimus osoittaa myös, että miehet ovat aktiivisempia ja ottavat enemmän riskejä säästämisessään verrattuna naisiin. Yli 30 % miehistä kokee omaavansa keskimääräistä paremmat tiedot esimerkiksi eri säästömuodoista.

Tutkimuksen tulos ei yllätä minua, enkä usko, että itsevarmuus ja suhtautuminen omaan osaamistasoon ovat ainutlaatuisia vain säästämisen osalta. Uskon, että naiset aliarvioivat osaamistaan monissa yhteyksissä ja sulkevat itsensä pois tilanteista, joissa he eivät usko sopivansa joukkoon puutteellisen tietämyksen vuoksi. Tiedän, että olen itsekin rajoittanut itseäni monesti.

Naiset ovat edelleen aliedustettuina korkeissa johtotehtävissä, ja vain 26 (noin 200:sta) maasta on tällä hetkellä naisen johtama. (2) Syitä tähän on monia, eivätkä ne ole yksinkertaisia. Naisten kohtaamat rajoitteet vaihtelevat suuresti eri maiden välillä, mutta myös Pohjoismaissa – joita usein pidetään maailman demokraattisimpina – on esimerkiksi vain noin 11 % ruotsalaisista pörssiyhtiöistä naisjohtoisia. (3) Suomessa naispuolisia pörssiyhtiöiden toimitusjohtajia on vain kourallinen.

Johtotehtäviin hakeutuu usein henkilöitä, joilla on tiettyjä persoonallisuuspiirteitä. Yleisiä ennakkoluuloja on, että johtajien tulisi olla dominoivia, ekstrovertteja ja asiantuntijoita kaikessa. Jos tunnistat itsesi tällaiseksi henkilöksi, uskot todennäköisesti myös, että osaamistasosi riittää useimpiin johtotehtäviin. Tämä on varmasti yksi syy siihen, miksi tietynlaiset persoonallisuudet ovat yliedustettuina johtajina. On kuitenkin epäselvää, tekevätkö nämä ominaisuudet henkilöstä paremman valtionpäämiehen tai yritysjohtajan.

Hallituksissa ja johtoryhmissä sukupuolijakauma on hieman tasaisempi. Minusta tuli Ålandsbankenin Vaasan konttorinjohtaja kolme vuotta sitten, ja olen ollut Suomen liiketoiminta-alueen johtoryhmässä lähes viisi vuotta. Mikä sai minut hakeutumaan nykyiseen rooliini? Minua motivoi konkreettisten tulosten ja parannusten näkeminen. Pidän vaihtoehtoisten ratkaisujen pohtimisesta ja uusien kasvutapojen löytämisestä. Tiedostan, etten ole superasiantuntija, ja että tarvitsen ympärilleni osaavia ihmisiä saavuttaakseni tuloksia. Olen rakentanut tiimin, jota ihailen heidän ainutlaatuisten ominaisuuksiensa ja kykyjensä vuoksi. Olen etsinyt ihmisiä, jotka täydentävät toisiaan mutta jakavat saman positiivisen, ratkaisukeskeisen asenteen, sitoutumisen ja päämäärätietoisuuden. Työni on varmistaa, että kollegoillani on parhaat mahdolliset edellytykset tehdä työnsä hyvin ja viihtyä työssään.

Harvard Business Review -julkaisussa esitelty tutkimus osoitti, että maat, joita johti nainen koronakriisin aikana, kokivat systemaattisesti matalampia kuolleisuuslukuja. (4) Tämä sai tutkijat tarkastelemaan, ovatko naiset tehokkaampia johtajia kriisiaikoina. Tutkimus osoitti myös, että naisjohtoisissa yrityksissä työntekijät olivat pandemian aikana keskimäärin sitoutuneempia. Tärkeitä ominaisuuksia kriisitilanteissa olivat muun muassa kyky inspiroida ja motivoida, selkeä viestintä, yhteistyökyky ja suhteiden rakentaminen. Naisjohtajat arvioitiin paremmiksi kaikissa näissä kategorioissa. Huomionarvoista oli myös, että naispuoliset amerikkalaiset kuvernöörit kiinnittivät enemmän huomiota ihmisten pelkoihin ja hyvinvointiin sekä turvallisuuden tunteeseen.

Palatakseni alkuun ja naisten taloudelliseen itsevarmuuteen: Sifo-tutkimus osoittaa myös, että naiset kuuntelevat miehiä useammin pankkinsa tai muun asiantuntijan neuvoja ja ottavat vastaan vinkkejä perheeltä ja tuttavilta säästämiseen liittyen. Merkittävin ero naisten ja miesten välillä liittyi riskinottohalukkuuteen. 72 % miehistä ilmoitti olevansa valmis ottamaan suuremman riskin saadakseen paremman tuoton, kun taas naisista näin ajatteli 53 %.

Ilman että vedän liian pitkälle meneviä johtopäätöksiä, tulkitsen itse molempien tutkimusten tulokset niin, että naiset ovat yleisesti ottaen herkempiä ympäristölleen. Naiset kuuntelevat, mitä muut ajattelevat ja suosittelevat, ja perustavat päätöksensä asiantuntijoiden neuvoihin sen sijaan, että luottaisivat pelkästään omaan tietämykseensä. Aika fiksua, jos minulta kysytään.

Uskon, kuten monet muutkin, että monimuotoisuus on avain hyviin tuloksiin. Naisena yhdessä maailman demokraattisimmista maista uskon, että on tärkeää ymmärtää, kuinka usein rajoitamme itseämme omien oletustemme perusteella siitä, millaista osaamista tai millaisia ominaisuuksia tietty rooli vaatii. Meidän kaikkien on oltava tietoisia omista vahvuuksistamme eikä yritettävä olla jotakin, mitä emme ole. Kilttiys, ominaisuus, joka usein virheellisesti yhdistetään heikkouteen, on tutkimusten mukaan erittäin menestyksekäs johtajaominaisuus. (5)

Emme voi kaikki olla keskiarvoa huonompia. Laske hieman käsitystäsi siitä, kuinka taitavia muut ovat, ja kuvittele hetki, että olet vähintään yhtä taitava kuin keskimääräinen henkilö. Sinun ei tarvitse pitää itseäsi superasiantuntijana – ei ole terveellistä ajatella niin jatkuvasti. Eri vahvuutemme ja osaamisemme tulevat hyödyksi eri tilanteissa, ja juuri vahvuuksiemme yhdistelmä luo menestyksemme. Nämä ovat neuvoja, joita yritän vakuuttaa itselleni yhtä paljon kuin haluan jakaa niitä muille. Astu ulos mukavuusalueeltasi ja ole ylpeä ainutlaatuisista ominaisuuksistasi ja osaamisestasi. Kriisit tulevat ja menevät, ja maailma tarvitsee naisia, jotka varmistavat, että selviämme niistä turvallisesti.

Åsa Backman

Konttorinjohtaja, Ålandsbanken Vaasa